3 band och 3 år.

Sedan vill jag bara tillägga att det gör förskräckligt ont att veta att från och med nu och det närmaste dygnet drar flera tusen människor till Sweden rock... Alltså jag är nästan chockad över hur ledsen jag blir av den tanken. Jag har varit där i 3 år i rad och haft så stört kul. Alla år har inte varit lika bra, men alla år har ändå betytt något. Det är en tradition som tyvärr måste brytas detta år. Sedan kan man ju fråga det högre makterna om varför det sker just det året då line upen är så förbannat bra och det ska dit så otroligt bra och roliga människor. Vem sa att bitterhet är ljuvt? Jag håller inte med, för så här bitter har jag fan aldrig varit.


Det bästa året av dom alla. Det första. 2008.

NU, over and out.

Sveriges nationaldag

Är något jag aldrig har firat. Jag har stått på Sweden rock och skrikit nationalsången med diverse rockband men mer än så har det aldrig blivit. Jag tror det får fortsätta så, det finns inte så mycket till nationalist i mig.

Denna dag har jag där av spenderat sovandes större delen av dygnet. Jag kom hem vid 05.30, gick upp kl 09.30 för att sätta mig i bilen med pappa mot Örebro. Jag sov hela resan som tog lite mer än 2 timmar. Sedan var jag vaken när jag hälsade på mannen som vi skulle köpa läkarutrustningen av, sen somnade jag i hans soffa. Vi vär väl där i 2,5 timme. Blev väckt och hoppade in i bilen och somnade igen.

Efter det fick jag vara vaken. Vi skulle äta och sedan få in allt i lokalen. Dagens erfarenhet är att ett löparbad väger fruktansvärt mycket... Men nu är vi klara och jag ska lägga mig i sängen och se på en film, får se om jag håller mig vaken eller ej.

Jag hoppas att ni som firat nationaldagen har haft det trevligt, och ni andra har väl också fått er beskära del av sol och blå himmel.

Over and out.

Du är hemma

Mållös och helt rubbat lycklig. Du är hemma och dina ord betyder mer än vad någon kan ana. Vissa säger att man inte vet vad som betyder något förrän det är borta, så var det inte nu. Det var när jag såg dig som jag insåg det.

Du är hemma

Tårarna rinner, du är hemma igen! Chocken av din röst fick portarna i ögonen att öppnas. Glädjen är enorm och dagen fick en mening som många andra inte haft.

Bloggen har haft hjärtstopp

JAG KAN SKRIVA IGEN! Vet inte vad som har varit problemet men jag har inte kunnat logga in. Hur som helst så verkar jag ju kunna det nu. Bara för det så har jag ju absolut inget vettigt att komma med, har egentligen ganska mycket roliga bilder men minneskortet är hemma hos Fanny så får inte in dom på datorn...

I helgen masserade jag många, många ben på Stockholms maraton. Det var asroligt, det var drag hela dagen med musik och awsome människor och dom stackars löparna som vi masserade var väldigt tacksamma. Efter den mycket bra dagen drog jag till Harry B med Fanny och hade väldigt roligt. Vi blev bjudna på öl, träffade väldigt trevliga människor, gjorde en kort avstickare till Dovas, träffade Jossef som väldigt gärna ville bli våran vän, stod och väntade på en taxi i 30 minuter som aldrig kom, satt på en mycket liten bil och skrattade helt sjukt mycket.

I söndags var jag på teater med Fanny och såg på Kims sista uppträdande med sin grupp. Det var väldigt kul faktiskt, tror aldrig att jag skrattat åt Shakespeare så mycket. Det var seriösa sidor också så klart och jag blev väldigt stolt över min vän.

Igår var jag hemma hos Adriana och åt gammal grädde och annan god mat, såg på Viktorias Liv (som jag först trodde handlade om en hora - så var inte fallet) och skrev en packlista. Hon och Tom ska till Portugal på söndag och människan har inte tvättat 1/5 av sina kläder. Men hon löser det mesta har jag lärt mig.

Idag är det praktik från 16.30-20.30. Det var det senaste! Nu är bloggen förhoppningsvis frisk igen. >Over and out>


Jag och Bella in action på maraton (Från Expressen 28 maj - 2011)

Don't cry

Vårruset var AWSOME! Det var jättekul och jag gillade fan Vässan alltså. Pittoresk liten stad som har en hel del. Själva loppet gick helt ok med tanke på omständigheterna. Den sista backen kändes det som att hjärtat skulle explodera, men det gjorde det icke som tur var. Mina kära kompanjoner var grymma och jag är mycket stolt!

Igår träffade jag Hedda, vi satt och drack lite öl, pratade, sjöng (som vanligt) färger i en vind och fällde lite tårar över saknaden av Jenny. Jag tycker att det har gått ganska bra dessa 6 veckor, men vissa dagar vill jag verkligen bara att dom kommer hem så jag får berätta om vad som hänt och allt möjligt. Det var hur som helst askul och träffa Hedda, har saknat henne!

Idag var det praktik och den gick bra, det var faktiskt väldigt kul. Nu ska jag duscha och lyssna Guns 'N' Roses - Lies plattan, för den som är intresserad av sådan information. Ha det så bra där ute i världen.



Det här är låten som fixar och löser allt.

Sammandrag

Uppdateringen suger, jag vet. Blir mest genomdrag känns det som. Börjar från i torsdags:

Jag fick åka till vårdcentralens akutmottagning och ta ett EKG, lite blodprover och allt sånt dör som man måste göra om man hade symptomen jag hade. Nämligen att pulsen var fruktansvärt hög, hjärtklappning och andningsvårigheter. Det som visades då var att det nog inte var några farligheter och imorgon lär jag få svar på blodproven. Så vi håller tummarna. Jag får gå på lite mediciner tillsvidare. Men jag tor inte att jag har någon fysisk skada.

Fredag: Var på konsert med Fanny, hennes mamma och Andreas vilket var väldigt kul. Riktigt bra musik och trevligt sällskap. Vi drog hem och hade en helt egen liten hemmafest som slutade med cogertown. Jag dricker inge på grund ut av medicinen, så jag satt och drack vatten. Men det var mycket roligt i alla fall.

Lördag: Förfärligt tröt var vad jag var. Så jag chillade dagen lång.

Söndag: Träffade Tiffany och Martina. Vi käkade vrålgod lunch på Harry B och gick omkring i affärer. Det var kul! Det var ju ett tag sedan jag såg dom vackra ansiktena, så det var på tiden med en date.

Måndag: Skola med pilates och praktik. Den första kunden räddade min dag. Hade hjärtklappning i morse men hans lugn fick mig att bli lugn. Sedan var nog inte medicinen så oskyldig, men helt seriöst så tror jag att han överförde lite lugn till mig. Nu sitter jag och lyssnar på musik och vet inte vad jag ska göra av dagen riktigt. Jag får ju inte träna när jag har tagit medicin så det är ganska trist. Får sysselsätta mig på lite lugnare sätt.

Imorgon bär det av till Västerås med Julia och Bella!


Jag har ingen bild på Julia och Bella, men det var Bella som tog denna. Men efter imorgon ska det minsann finnas någon!

Don't look back in anger

Tja, vad ska man säga om denna helg. Var kolosalt trött i fredags efter skolan, så det enda jag gjorde var att gå ut med hunden i det underbara vädret och sedan somnade jag i princip. Igår tränade jag och träffade Jenanette. Vi drog till anchor där hennes snubbe och hans kompis satt. Efter som att jag inte ska dricka på två veckor så åt jag en grekisk sallad som man starkt kunde ifrågasätta... Det blev lite rörigt i slutet, jag sprang bl.a in och ut från Casablanca som ligger precis bredvid. Mitt blodsocker var nere på 2.2 och jag jobbade febrilt för att få upp det. Det sjuka var att jag stod på benen och kunde prata... Jag kände mig bara jävligt trött och konstig - ungefär som att jag hade en dålig fylla. Men som sagt, jag drack inte en droppe. Tillslut kom jag hem vid elva tiden och somnade som en sten. Idag har jag tränat på le orbitrec och just nu känner jag för att titta på en film. Ska senare träffa Jeanette igen.

Det var min intressanta helg. Hoho.


Detta var för väldigt många år sedan känns det som, men det kommer perioder då jag går och tänker ganska mycket på det. En av sakerna som jag kan tänka tillbaka på är att jag träna extremt mycket och var i en otroligt bra form. Jag minns att jag aldrig blev nöjd, trots det. Om jag över en natt kunde bli så vältränad igen så skulle jag aldrig någon sin släppa taget. Tro mig.

Sen höll jag ju på med en massa andra roliga saker. Ung och dum men jävlar va roligt det var!

Just the way you are

Skola mellan 08.00 och 15.30 och efter det drog jag till stan med Julia vilket var väldigt roligt och givande. Jag behövde skratta och prata. Jag kom hem och kände att det behövdes lite explosiv träning. Det är inte riktigt vad jag borde träna på nu med tanke på vårruset som går av stapeln om 12 dagar. Men man måste även göra det man känner för. Passet såg mer eller mindre ut så här: 10 minuters lugnt springande, 20 minuters back träning (15 min effektiva) och 10 minuter väldigt lätt stretching. Jag vill bara påpeka att 15 minuter är explosiv träning i den backen jag springer är ganska tungt. Speciellt efter som att jag inte väger 40 kilo längre... Det är lite frustrerande. Missförstå mig inte, jag vill inte väga 40 kg, men om jag skulle kunna gå ner tio kg så skulle jag kunna bli brutalt snabb igen, vilket jag saknar. Där av är jag lite småbitter på min kära kompanjon Diabetes för tillfället. Att gå ner i vikt med diabetes kan vara ganska klurigt, om man inte vill riskera att blodsockret ska svänga ganska mycket. Alla är vi olika så klart, men det är min erfarenhet.

Skit samma, jag vet inte riktigt varför jag kom in på detta spår men så blev det.

Dagens citat som jag funderat lite på är följande: Good things take time to build, great things happen all in ones.

Jag säger inte att det stämmer i alla lägen, men jag gillar själva citatet. Det är ganska kul att gå omkring och fundera på.

If you party naked...

Varför jag inte har skrivit något. Det har varit en vecka med otroligt mycket tankar, vilekt jag behövde. Jag tänkte själv, vilket inte är vanligt för mig. Där av har jag inte haft något att skriva om.

Lite sammanfattat har jag varit i skolan och umgåtts mycket med Fanny. Jag var på en fest med henne, Jessica och Amanda och det var helt sjukt kul. Den festen hade ALLT. Jag tänkte från början lägga upp lite bilder, men det blir konstigt när jag ska spara bilder från nätet och lägga upp så jag har inte orkat. Får se hur mycket skrivande det kommer bli just nu, det får tiden utvisa.

Time for some music.



En bild på mig och Kim

This is your life

Det är läskigt att lära känna sig själv, men det är något varje människa måste gå genom för att utvecklas. Idag var det min tur att börja. Just då var det inte särskilt behagligt, det var faktiskt otroligt jobbigt. Men när man har fått reflektera lite inser man mycket. Jag gjorde något som i min värld är olagligt, men det ledde till att jag förstod att jag inte gjorde något som var fel.

Det är en lång resa, men nu är jag igång och det känns bra. Och läskigt. Jag bröt ihop, vilket jag kanske kommer att göra igen, men nu kan jag också börja bygga upp.

Massage-familjen

Jag klarade vecka! VI klarade veckan! Det belönades igår med en extremt trevlig avslutning, som självklart var lite sorglig också. Vi gjorde cert-provet och efter det var det avslutning i skolan. Vi fick lite käk och kaffe, lärarna sa hej då och vi fick diplom och betyg. Mr. Axelson höll även i sitt sedvanliga tal. Jag och Angelica tittade lite då och då på varnadra och höll på att bryta ihop. Mannen är helt galen, men minst lika underbar och klok.

Som avslutning på avslutningen stod alla i en ring och sjöng! Mins inte vad låten hette, men huvudsaken var att alla sjöng. Har under många veckors tid försökt få igång operation "alla-ska-sjung". Man blir glad av att sjunga. Tills igår hade det gått lite sisådär. Några få har sjungit, men mest är det jag som fått ta den biten. Med stor hjälp av Angelica efter som att jag alltid glömmer texterna till vad jag ska sjunga...

Hur som helst kom vi tillslut ut i Vasaparken, och där spelade vi fotboll (mitt lag vann), drack och umgicks i solen. Efter det blev det middag och utgång. Jag hade verkligen en awsome dag/kväll! Massor med intressanta - både lite djupare och mindre djupa - diskussioner. Vädret var ju inte heller att klaga på, det kunde lika gärna varit mitt i juli.

Så tack allihopa, jag kommer sakna er som inte kommer tillbaka på måndag. Tänk att jag alltid blir så chockad över hur mycket människor kan beröra och påverka mig. Många av dom här människorna har inte hört alla mina historier och dom vet absolut inte allt om mig, och vise versa. Men ändå har vi gått i samma rum i cirkus 65 dagar och på det sättet lärt känna varandra. Vi känner nog varandra på ett väldigt speciellt sätt. Jag tror inte att man varje gång behöver kunna en annan människas hela historia för att man ska betyda något för varandra.

Just nu och just ikväll

Så saknar jag er så förbannat mycket.

The time stood still

Helgen har varit ganska speciell på sina sätt. Både väldigt glada och ledsna stunder. Mörka och djupa samtal men också mycket skratt. Jag blir lite småkonstig av såna saker, med all blandning alltså, men det var ändå välbehövligt. Men vissa saker gör verkligen ont att höra.

Så jag har inte så mycket att dela med mig av från min påsk. Imorgon är det skola, och jag är inte redo. Men på torsdag är det jobbigaste över. Det är bara ätt sätta på sig rustningen och köra över dessa 3 dagar.

På återseende.

21 forever

Hej igen, veckan har varit ganska så stressfylld. 2 prov och 3 dagars praktik. Nu i efterhand så känns det otroligt bra, jag fixade allt! Men nu är det så klart nya saker att ta tag i. Certifieringsprovet kommer nästa torsdag och det är på allt vi gjort hittills. Sedan ska jag ringa till lite människor som jag ska praktisera hos, göra klart alla hemuppgifter och titta på pappas lokal. Men efter nästa torsdag kommer nog ett ganska skönt lugn!

Igår fick jag ett mail från Jenny och jag blev helt otroligt glad!!! Det var så skönt och bara få höra lite om vad dom varit med om hur hon upplever dom olika platserna.

Idag har jag hunnit vakna och efter det kämpat med min piercing. Det var dumt att ta ring från början, men men jag håller tummarna för att det löser sig. Vågar dock inte förvänta mig för mycket. Gick till lilla gatan för att ta ut ringen, nu är dock problemet att staven jag köpte är för kort efter som att örat är ganska svullet. Men jag hoppas som sagt att det läger sig.

Nu ska jag käka en påsklunch, efter det ska jag ut och lubba, möta upp Tiffany och till slut ska jag hem till Fanny för att äta middag och umgås med henne, Amanda och Jessica.

Glad påsk!



En påsk för länge sedan. Ung och oförstörd!

Baby, I'm in love

I fredags kom Tiffany hem till mig, vi drack kaffe, pratade och lagade mat. Sen mötte vi upp Marcus och drog till Ghazal. Där var även några av hans klasskompisar. Hans film var klar så vi fick se den och den var jättebra! Jag blev faktiskt väldigt stolt över honom. Det var väldigt trevligt.

I lördags var jag ute och sprang och nu börjar jag verkligen känna av resultat av den tidigare träningen, framstegen artar sig! Det känns väldigt bra. Jag pluggade lite och sen möte jag upp Adriana för att gå hem till Fanny. Vi åt middag och kollade på The saw 7. När man kan lite mer anatomi så inser man vilket jävla skämt dessa filmer är... Den första tycker jag fortfarande är jävligt bra, men resten är brutalt dåliga. I den här fanns det en sen där en kille skulle hänga sig i pectoralis major med krokar. Enligt Jigsaw skulle detta vara en barnlek... Men snubben hade ju sönder i jävligt mycket av sina muskelfibrer och sedan skulle han klättra med armarna, alltså göra en adduktion av armarna vilket då blir i princip en omöjlighet. Så hur som helst så satt jag mest och var irriterad över hur dumt allt var.

Nu sitter jag här med Adriana och Kim. Fanny drog för att städa hos sin farmor. Pappa ska komma hit med mina lappar så jag kan plugga och så ska jag palpera lite på Adrana och Kim. Ha en trevlig söndag!



Adriana och Kim blev lite arga... Nej då, men vist är min kära vän helt awsome på att sminka. Hon är awsome på alla sätt och vis.

Ett eget språk

Så jävla klockren! Alltså, jag dör varje gång.

The song that makes me dream

Morgonen efter

http://supercleaninglady.blogspot.com/2010/03/forsta-filmen-uppe.html

Kan inte riktigt hitta ursprungsfilmen. Detta är då uppföljaren till "sand-natten" så att säga.

Jag har suttit och läst igenom stora delar av denna blogg, och jag måste erkänna att jag är väldigt glad att jag började! Det finns otroligt mycket minnen här. Både glada, ledsna och vilda. Många fler former än så också.

For The Girl

Är halvsjuk och frustrerad. Hade feber igår och mådde allmänt dåligt. Försov mig 3 timmar idag, helvette var det första som kom upp i huvudet. Men man säger ju att allt har något gott med sig. I detta fall var det att jag nog frisknade till ganska så mycket av dom där 3 timmarna. Men som sagt, helt frisk är jag inte än.

Vad som gör mig frustrerad är att jag inte kan träna för att jag är sjuk, har tappat förmågan att sätta mig ner och fokusera, speciell på plugg och det tredje är att jag verkligen vill sova för tillfället. Men nej, självklart ska blodsockret krångla och vara precis så lågt att jag inte vågar somna förän jag fått upp det. Så här sitter jag och lyssnar på spellistan "Julia" och väntar.

Jag har i alla fall gjort lappar på hälften av alla muskler, ett steg i rätt riktnig! Så dom närmaste dagarna är det ganska stenhårt plugg som gäller. Wish me luck!

Nu ska jag dra i mig ett till glas juice och kolla ett blodsocker. God natt gott folk!

Jag vill ha lite färg igen!

Fishbowl

Blev sjuk när jag kom hem, känns som om jag går omkring med huvudet i en fiskskål. Jag vill bara vakna upp imorgon och vara frisk, så nu ska jag sova och visualisera! God natt.

Why the super cleaning lady?

Hola!

Måndagens morgon började med en vrålande hund klockan halv 5 som uppföljdes av en ännu mer vrålande Tove. Jag blev helt brutalt arg på att hon började skälla. Nästan så arg att jag blev chockad över min reaktion, men det kan ju också bero på att jag sov när jag började skrika. Hur som helst så gick jag upp och gick ut med den onda varelsen i 40 minuter och då kändes det lite bättre. Sedan väntade skolan som gick helt okej. Den avslutades dock också med ett litet vredesutbrott över en idiotisk läxa. Det är tur att Angelica är så lugn!

Dagens inlägg är lite dedikerat till några av mina klasskamrater. Det uppkom att jag hade en blogg under en av lektionerna och när jag berättade vad den hette så blev det väl lite frågetecken - inte så konstigt. Så jag tänkte då berätta varför min kära blogg heter som den heter. Det var nämligen så här:

Jag och mina kära vänner Lisa, Tiffany och Marcus var på Teneriffa över nyåret 2010. Just det nyåret fyllde Lisa 20 år. Jag och Lisa bodde på samma hotellrum och vi båda vet hur man härjar och festar som bäst. Hotellet var ett fint hotell med 4 stjärnor, trots detta så tyckte jag inte att städningen var på topp. Det var alltid ett sandlager på golvet. Som ni vet så kan jag inte laga mat, men jag kan fan ta mig städa! Jag är faktiskt riktigt bra på det. Så jag sopade golven och diskade lite varje dag. Sen kom den stora dagen! Lisa fick paket, vi gick ut och åt och firade allmänt. Jag och Lisa härjade sent in på natten och tog till slut vårt pick och pack för att ta oss ett nattbad. Lisa hade egentligen en önskan om hennes 20-årsdag och det var att få sova på stranden. Men om ni varit på Teneriffa så vet ni nog att det inte är en så bra ide om man är tjej och lite onykter. Det är nog aldrig bra för någon i och för sig. Hur som helst kom hon på dne geniala iden att vända upp och ner på en soptunna, ta plastpåsen och fylla den med sant. varför? Jo, vi skulle ta med oss stranden till hotellet. Sagt och gjort, jag vandrade omkring med ungefär 15 kg sand i en stor sopsäck i 40 minuter. Vi gick om kring på klubbar för att sedan bege oss hem. Väl inne på hotellet gjorde vi det som var självklart för oss, hälde sanden i sängen. 15 kg sand är mycket... Lisa utropar plötsligt, med en vattenflaska i högsta hugg "Ingen sand utan hav!!!" och häller en liter vatten i sängen.

Förstår ni hur det såg ut i rummet när vi vaknade upp och begav oss till stranden morgonen efter? Bra.

När vi kom hem på eftermiddagen var kriget igång. Vi höll på att bli utslängda från hotellet men kom efter mycket om och men undan ganska hårfint. På 2 villkor.
1. Vi skulle städa upp allt själva. Inga konstigheter, vi förstod vad vi gjort och bad bara efter något att städa med.
2. Vi skulle betala en ganska så stor summa (har förträngt det exakta priset) för att en "super-cleaning-lady" skulle få upp all sand och rengöra grundligt.

Detta gjorde mig ganska arg. För det första för att dom minsan inte tänkt på några sandkorn innan. För det andra, vi fick en handsopborste att borsta upp allt med och en handuk som var lika stor som en trasa för att skura golvet med. Blicken städkärringen som hade dragit igång allt gav mig när hon lämnade över det lilla tygstycket var obeskrivlig. "This is for the floors..." sa hon och tittade på mig som om jag var värd lika mycket som kattskit. Då spände jag ögonen i henne och sa tack och att vi nu klarade oss själva.

Vi skurade upp varenda litet sandkorn och enligt mig så gjorde vi rätt för oss. Vi hade en vild och galen kväll vilket resulterade i en sandig säng. Och? Vi bad om ursäk hur många gånger som helst, betalade och städade utan att sura. Vad mer kunde dom ha begärt? Vi blev hur som helst hyllade av Ving, vilket var flygbolaget vi flög med. Dom tycke att det var hur kul som helst. För mig personligen var det en av dom roligaste nätterna i mitt liv och skulle inte ha bytt ut en minut.

Just när jag hörde att dom minnsan behövde hyra en "super cleaning lady" så började jag nästan skratta. Dom hade redan en helt utmärkt super cleaning lady framför sig. Där av bloggnamnet!

En mysig söndag

Idag då. ja, jag vaknade upp vid 10. Då hade Fanny för länge sedan dragit till jobbet så jag har hängt med Hennes mamma hela dagen lång, vilket var väldigt kul. Under några timmar var vi barnvakt till Fannys syssling och då bakade vi muffins. En mycket trevlig söndag har jag haft. Muffinsen blev jätte goda och brutalt snygga!

Falling to minus

En mycket trevlig kväll må jag säga! Jag fick se Roma vinna med 2-1, fan va jag skrek när Totti gjorde mål. Det var så länge sen jag såg dom spela, började nästan gråta. Spelningen var också asbra. Lite kort och ljudet var vist inte det bästa fick jag höra. Jag la inte riktigt märke till det själv. Men det var så klart kul att se gänget, dom är otroligt duktiga! Jag gillar deras musik mer och mer för varje gång som jag ser dom. Sitter just nu och lyssnar på dom på Spotify till och med!

Jag drog hem och sov hos Fanny och hennes mamma som kom på kvällen.

Those Dancing Days

Rock on

Igår var jag ledig och hängde då med Fanny hela dagen. Behandlade henne bl.a. Idag har jag tränat ganska så ordentligt vilket var skönt när jag väl var igång, men det var tungt att innan... Varför ska det vara så, det är fruktansvärt irriterande. Men men, jag kom ju i alla fall igång och kan vara glad för det. I övrigt har jag tittat en massa på Californication. Jag fick efter lång väntan se avsnittet med Tommy Lee.

Ikväll ska jag på spelning med Fanny. Jockes band spelar på ett ställe. Arrangörerna är trött på Sverige och speciellt Stockholms musik/kulturliv. Banden som spelar måste väldigt ofta sälja biljetter vilket gör att det kostar runt 80 kr för att se ett okänt band. Plus att det blir en massa onödigt jobb för själva bandet. Det gör i sin tur att det blir väldigt svårt för mindre band att ta sig någon stans med sin live musik. Så ikväll ska vi hoppa och dans för att det ska vara gratis för banden att spela! Det ska bli riktigt kul.

Nu ska jag käka och börja plocka fram kläder för kvällen. Ha en trevlig kväll.

En helt ny värld

Detta inlägg är tillägnat alla SJ-resenärer. Specifikt mina kära klasskamrater. För idag fick jag se en helt ny värld. Efter skolan åkte jag med Bella, som mådde väldigt dåligt, till T-centralen. Där var det stopp. 100-tals arga människor som trängdes. Inte ett enda tåg gick någon stans. Vi hittade Angelica som också stod och väntade på sitt tåg, vi stod och pratade ett tag tills vi insåg att det skulle dröja ett bra tag innan Bellas tåg skulle komma. Vi möte upp Julia och satte oss och fikade. Efter det hände det en massa roliga saker. Jag hade en dansuppvisning, blev attackerad av en telefon som försökte slita ut min piercing, såg människor som gjorde allt möjligt. Bl.a. slå andra stackars människor, peta sig i näsan och campa. Det jag vill komma fram till är att alla som pendlar är vardags hjältar. Att gå igenom detta var och varannan vecka är fan mäktigt! Inte på ett särskilt positivt sätt. Men många, inte alla, men många håller ändå modet uppe. Folk skrattar och hittar på saker för att fördriva tiden med.

Jag var där i lite mer än 4 timmar helt frivilligt. Dels för att få prova på denna unika värld men även för att få umgås med mina kära pendlande kompisar. Jag som var där frivilligt tyckte att eftermiddagen var väldigt rolig. Vet inte om mina kompanjoner såg det på samma sätt riktigt... Men men, jag hade som sagt lite uppvisningar för att muntra upp dom lite.



Till Bella, Julia och Angelica. Detta är SJ om ungefär hundra tusen år kan vi ju hoppas på. En dag sker det kanske! Kämpa på dudes!

Ågren eller Pollen, idag var det vår

Alltså denna morgon har knappt ord! Jag somnade vid 21 igår kväll i fåtöljen. Vaknade klockan halv 3 och undrade vart jag var för att sedan gå och lägga mig i min säng. När klockan sedan ringde vi halv 6 var jag typ hög. Efter 4 znoosningar (hur det nu stavas kan ni ju sitta och suga på en stund) så började mitt undermedvetna eller liknande arbeta febrilt för att få stanna kvar i sängen. Så jag tänkte för mig själv: "okej, gör upp en exakt plan för hur du på snabbast möjliga sätta ska ta dig till skolan." Och så började hjärnan mycket långsamt rabbla upp sakerna i en ganska bra ordning. Typ; äta frukost, borsta tänderna, klä på sig osv. Men efter någon minut började saker som inte hörde till att komma in i bilden (jag började somna om alltså). "Jag måste ju smsa Bella... Och så ska jag säga hej då till Julia... Jag måste överföra pengarna till pappa..." Sen minns jag inte resten. Men just dom fick mig att senare på bussen nästan börja skratta. Var fick jag det ifrån liksom? Jag kom i alla fall till skolan tillslut. 10 minuter försent dock.

Efter lite energimassage och lunch blev jag pigg på riktigt. Åkte hem och sprang och körde backträning. Nu har jag även behandlat mamma och tittat på engelsk fotboll. För första gången har jag även njutit av det. Jag gillar verkligen inte engelsk fotboll i vanliga fall. Men nu var det passion och riktigt grym fotboll på högsta nivå!



En till liten "pollen-bild" från förra året. Fast här hade jag nog en hejdundrans ågren också. Hur som, så såg jag ganska ofta ut just så här i skolan. Tack vare? Jo just det, POLLEN! Ågren eller Pollen, idag var det vår!

Pollen

Den ljuvliga tiden är kommen. Tiden då jag blir så satans trött. Nu menar jag trött! Så trött att jag bara däckar lite var som. Inte så kul. Men detta år har jag en ny plan, en plan som jag hoppas fungerar. Planen är så simpel som den kan bli, jag ska nämligen skita i att jag är trött och göra det som ska göras i alla fall. Sedan finns det ju undantag, som idag när jag skulle ut och springa. Då kunde jag inte riktigt andas så då gav jag upp. Men imorgon ska det springas, om det så är 5 minuter. Sedan så är det bara att ge sig några slag på kinderna i skolan, för där får jag inte somna.

Just nu är jag ofantligt trött, men ska istället för att sova behandla mamma. Så pollen, fuck you. Let's go!


Antihistaminer, tjoho!

Lila hår

Ville bara visa hur lila mitt hår kan vara i vissa kameror. Tycker det var lite lustigt. Heddas kamera är tung!

Dagen i ära

Så har jag varit i skolan och sedan sprungit. Dagens början var lite småjobbig efter som att jag gick omkring med gråten i halsen. Men efter ett ton av musik, bl.a The doors, Libertines, Men at work, Fratellis och Black sabbat så vände det helt plötsligt. Jag började nästan skratta åt mig själv. Jag tänkte bara att nu får sorgearbetet vara klart. Dom kommer ha så himla kul, så vem vinner på att jag går om kring och snyftar en gång i kvarten. Jag saknar mina babys, absolut. Men dom har den största tryggheten man kan ha, nämligen varandra. För mig kommer 2 månader gå fort, har fullspäckat schema hela tiden. Så nu ska jag bara vara glad och lycklig för att dom tillslut kom iväg. Just i denna stund sitter dom antingen på planet eller så har dom mellanlandat.

Springrundan gick dock förfärligt dåligt, pollen och tunga ben var ingen bra kombination. Men jag är glad för att jag tog mig ut och runt överhuvudtaget. Imorgon ska jag pröva att ta mig runt en lite längre sträcka. Får se hur det går... Just för tillfället experimenterar jag mest för att se hur jag ligger till och för att se hur långt jag kan pressa mig. Så det är bara att köra.

Right!

Everything is gonna be alright

Detta var länge sedan. Jag och Adriana låg och sjöng denna om och om igen i säkert 4 timmar får några år sedan. En låt som jag blir väldigt glad av, till och med en dag som denna.

Speechless

Nu är det inte många timmar kvar. Det finns inga ord som kan bilda en text just nu. Bara en jävla massa tårar vekar det som. Så jag vill bara säga att jag hoppas att ni vet hur mycket ni betyder för mig och hur mycket jag kommer sakna er. Men självklart hur otroligt glad jag är för eran skull! Denna resa kommer bli så otroligt bra för er, på en massa olika plan. Ha det underbara mottot med er; "Live like kings and party like rockstars" För det kommer ni göra.

Jag väntar på er här hemma med spänning och längtan efter att få höra om era äventyr.



<3

Avsked

Med middag och en kväll på Harry B James. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva kvällen. Själv försökte jag handskas med mina känslomässiga rubbningar och allt som det innebär. Men jag hade det kul med alla fina människor. Kvällen avslutades i Jims säng med en varm Hedda. Det hann hända mycket där emellan.