Rent two bikes

Jag drömde om det inatt.

Mamma har rätt

Denna kväll bjöds det på bio med the crue. Filmen vi såg hette trassel. När mina kära kompanjoner först föreslog det såg jag framför mig en trasslig hund. Fallet var inte så. Filmen var Disneys version på Rapunsel. Den var tung, helt seriöst så måste det vara en av dom bästa Disney-filmen som kommit dom senaste 5 åren.

Måndagsmorgonen bjöd på anatomiprov och jag är skräckslagen för att få resultatet... Håll tummarna kära vänner! Efter det var det longering vilket var en intressant sak att utöva. Hela klassen stod mest och skrattade tror jag.

Efter som att jag inte börjar för än kl 15.00 imorgon vet jag inte riktigt vad jag ska göra nu. Har praktik från tre till åtta så jag får inte riktigt gå och lägga mig än. Då kommer jag dö när den sista patienten anländer.

Mensverken börjar anlända igen så det är dags att trycka i sig lite värktabletter och hämta en vattenflaska. Det kommer i sin tur att göra att jag inom kort somnar. Så godnatt!
Rapunsel och ödlan som jag för tillfället inte minns vad den heter. Jag vill säga Carputs, fråga mig inte om varför.

Pleas daddy, come home now

Fredag, mycket bra kväll må jag säga. Fick träffa alla brudar, och hade det allmänt trevligt. Vissa saker kommer alltid vara mysterium. Drog hem till Gustav och sov med Jenny och Lisa. Vi somnade väl vi 4 någon gång, och jag vaknade pigg som en lärka klockan halv 9 på lördags morgonen.

Lördag, beskrivs bästa med 3 ord. Donken, fasansfull trötthet och förfärlig mensverk. Alltså jag vet inte hur jag ska kunna beskriva den smärtan jag genomled. Jag tror inte att det går. Jag blir lika chockad varenda gång. Dessutom har jag fått den tanken på huvudet ända sedan Lisas uttalande "Tänk vad vi kvinnor måste genomlida!". Jag menar, den mesta av smärtor har ju en anledning att finnas. Till exempel om man bryter benet, då har man ju ont för att det behöver vila och laga sig. Men helt seriöst, vad är poängen med smärtan man får när man har mens!? Jag måste ta reda på det... Hur som helst var jag knappt vi medvetandet på eftermiddagen, låg och halvsov, frös och svettades och måtte åt helvette. Vid halv 11 somnade jag in för natten.

Idag, söndag. Vad har jag gjort? Pluggat i olika perioder, lyssnat på radio med mamma och kollat på en halv fotbollsmatch. Men jag somnade i andra halvlek tyvärr. Men det blev bara 0-0.

Just nu saknar jag pappa förfärligt mycket.

Citroner och lite av det extra

Jag börjar bli sjuk, trevligt va? Men jag går på Connys superkur, så jag tror inte det kommer att bryta ut. Sedan har jag ju faktiskt inte varit sängliggandes (alltså så sjuk att jag varit tvungen att stanna hemma) på lite mer än 4 år. Jag tänker inte heller bli det nu. Det är inte min grej att vara sjuk.

Imorgon är det praktik. 4 människors ska masseras och efter plugget ska jag även massera Hedda och Jenny. Jag har där efter 5 personer kvar för den externa praktiken. Men det får jag ta nästa vecka tror jag. På kvällen ska hela gänget till harry's. Det var länge sedan alla var där tillsammans så det ska bli väldigt kul! Jag ser verkligen fram emot det.

Till sist, jag har gjort två nya spellistor på Spotify. En heter "Hej Svensson!", så ni kan ju gissa vad den innehåller. Men det är faktiskt kul att lyssna på ibland. Den andra heter "vakna musik". Den är så awsome att jag blir helt lycklig! Jag har en mycket strikt morgonrutin. Musiken är en av dom viktigaste bitarna i den rutinen. Musiken och frukosten. Så imorgon kommer jag se ut som en solstråle, förhoppningsvis.


När jag i vanlig ordning tittade in i Heddas blogg såg jag att hon hade lagt ut en massa "En bild som jag alltid skrattar åt". Om ni förstår vad jag menar. Dom flesta var faktiskt hysteriskt roliga och då har jag inte ens en historia att koppla bilden till. Hur som helst så tittade jag igenom lite egna bilder och denna är en jag kan sitta och skratta åt i flera minuter. Kände man dom tre personerna som finns på bilden i fokus så blir det väldigt roligt. Dessa människor har förändrats mycket... Men fan va coola vi var på den tiden. 04, var det nog.

Nu ska jag fortsätta att studera kraniet och palpera sönder mig själv tills jag kan allt. Godnatt!

Jag vet...

...Jag må vara lite störd när det gäller alla dessa Disneyfilmer. Men jag får aldrig nog. Efter som att jag inte har ett jota att skriva om som är intressant kan jag ju lika gärna låta dom som har något vettigt att säga, säga det. Hoho.

Detta är dom 3 absolut bästa låtarna från Disney. Noga utvald av ingen mindre än mig själv, och jag har ju aldrig fel!


"Vänd aldrig om när du ser ett hinder. Bli en man."


"Vem är väl monster och vem är väl man?"


"Du tror du ärger jorden som du står på"

Budskapen är felfria, musiken helt otrolig och tecknandet helt fantastiskt! Blir det bättre än så? Nej. Tove har talat.

Allegation - Paus - Not...

En vild fredag jag hade, not. När jag åkte hem från skolan igår kände jag att jag var lite, lite trött. Satt på bussen och funderade på om jag skulle orka göra något, jag ville ju verkligen det! Då smsar Hedda och frågar vad som ska hända på kvällen. Efter en liten konversation så sa jag att om någon hör eller hittar på något så ska vi höra av oss till varandra. När jag tillslut kom hem la jag mig i sängen och så sa det pang och jag somnade. Alltså den tröttheten som slog mig med ett klubbslag på dom 2 minutrarna var helt otrolig. När jag sedan vaknade så började middagen bli klar, jag kände mig som ett lik. När Hedda sedan smsar och frågar om jag vill hänka till Anchor var jag väldigt splitrad. Själen ville ju ut, men min kropp var inte levande. Så jag sa tillslut (efter att ha försökt chockstarta den med 4 koppar kaffe och 3 dextrosol) att jag inte orkade. Fan va rutten jag kände mig.

Kvällen spenderade jag med att titta på James Bond. Förstår inte varför jag gör så mot mig själv. James Bond må ju vara den mest tragiska, osexiga och ynkliga krabaten här i världen. Jag har väldigt svårt för honom... Men det var kul med allt våld och onda ryssar. Sedan somnade jag i saccosäcken jag satt i och vaknade när den andra filmen började. Bakom stängda dörrar. Den var väldigt hemsk men dom pratade mycket om ryggen i anatomiska termer så det var kul att jag förstod så mycket som jag gjorde.

Kl 1 somnade jag och vaknade av att min kära föräldrar brakade in i rummet vid halv 12 och tyckte att skulle upp och äta ägg. Kul kul. Not.

Bryter mönstret

Hej! Idag verkar många människor vara på dåligt humör. Detta grundas i det jag har sett på facebook, inte en särskilt bred studie med andra ord. Men hur som hels vill jag då bara säga att jag inte har haft en dålig dag. Jag har haft en väldigt bra dag. Det roliga med det är det inte har hänt något speciellt, jag mår bara väldigt bra för tillfället. Jag har faktiskt inte haft en särskilt dålig dag på ganska länge. Så jag vill liksom bryta trenden lite och säga att denna dag är awsome, utan någon större anledning.

Den här veckan har som dom tidigare gått väldigt fort. Imorgon är det redan fredag igen. Men jesus vad jag har lärt mig mycket den här veckan! Nu när jag tittar tillbaka på den blir jag nästan lite chockad. Fråga mig vad som helst om vilket ben som helst så kan jag svara. Plus väldigt många ligament och leder. Det är som att min hjärna har kommit in i tempot, den kan absorbera väldigt mycket mer. Namnen fastnar lättare och det går helt enkelt fortare att lära sig. Eller så är det jag som har fått bättre studieteknink. Skitsamma, jag är tacksam!

Det sista jag är tacksam för ar min klass som gör allt väldigt mycket roligare. Jag hör typ 17 olika dialekter om dagen efter som att det är få som kommer från Stockholm. Detta gör att det i bland blir små missförstånd och missuppfattningar. Julia, Angelica och Isabella är nästan tyngst med sitt gnällbälts-snack!

Om 20 veckor kan jag börja skapa fred på jorden, det ni, haha! Peace out people och kom ihåg att en kram kan göra mycket!
Den enda bilden då jag gör ett peace tecken och man ser det inte ens, men det är nog inte riktigt min grej kanske? Men ni förstår kopplingen i alla fall!

Just fan! En väldigt trevlig sak har ju hänt idag, jag har fått brutalt mycket komplimanger för mitt hår. Färgen alltså. Nu kommer jag typ aldrig våga bli blond igen, hoho.

19,5 på pricken

Idag är jag 19 och ett halvt på pricken! Det betyder att jag har exakt att jag har ett halvår kvar på min tonårstid. Lite smått skrämmande må jag säga. Men va fan, 20 är ju inte så illa det heller tycker jag. Det kan ju inte vara så att ja för alltid kommer vara portad från systemet menar jag.

Imorgon har vi dubbelt upp med massage på schemat, så det blir till att dunderplugga anatomi på eftermiddagen. Men vi är snart klara med hela skelettet, bara armarna och skallbenet klart. Det känns ganska så coolt faktiskt. Man märker att det är ganska stora steg som har tagits nu, det blir mer avancerade grepp på massagelektionerna och snart börjar vi med musklerna också, så det är jättekul.

Idag har jag i alla fall fixat så att jag får ett nytt sl-kort. Mitt försvann i söndags morse när jag var på väg hem efter lördagsnatten. Är det inte lite ironiskt att jag lyckades hålla reda på det hela helgen, all fylla och alla galenskaper men sedan klockan 9 på morgonen när jag börjar nyktra till någorlunda, DÅ tappar jag bort det. Det kändes lite surt, men jag får ju ett nytt för 0 kr om en vecka.

Och för att avrunda inlägget, det väldigt "göra-vuxna-saker"-inlägget, så måste jag ringa runt och fixa en massa diabetes-saker. Sjukhusbesök som måste ombokas och ögonbåttenfotografering som måste av bokas. Grädden på moset är deklarationen som väntar.

Gud vad töntigt hela skiten kändes nu, men jag har suttit med inlägget i typ en timme så nu får det fan publiceras. Ett tillägg är att jag pratat från och till med Jenny i telefon, så jag har inte skrivit det här på en timme...

Ha en trevlig kväll gott folk.

Alla hjärtans dag

Det är måndag och alla hjärtans dag, kunde jag bry mig mer? Nej! Har varit en vanlig skoldag, alltså väldigt kul. Fick en liten mini-känning innan lunch, men det löste sig snabbt tack vare Julia. Hon kan sina grejer. När pluget var slut tog jag, Micke och Bella en lång, väldigt lång promenad för att sedan käka i skolan. Vi klockan sex började ett föredrag om dom olika kurser som finns på axelsons och efter det skulle vi (dom i klassen som kunde) ge dom som varit på presentationen en ryggmassage. Sen drog jag hem.Så det har varit en lång med trevlig dag. Nu är jag hemma och väldigt trött! Så jag ska sova snart.

Det var min alla hjärtans dag. Den mesta kärleken gick till Julias fötter. Dom var väldigt ömma efter helgens bravader. Så det behövde dom.

Sedan vill jag bara säga grattis till G-man igen! Hoppas han har en awsome dag!

Godnatt.

Shame

En otroligt vild och bra kväll med klassen blev det inatt. Har inte sovit en blund och klockan är nu 10.11. Jag får inte somna under dagen, för då kommer jag inte somna ikväll. Jag undrar om jag någonsin kommer sluta chockeras av att träffa nya människor. Min klass är helt jävla otroligt underbar.

Men varför kunde det inte sluta som jag ville... Skam. Ren skam.

Bakisångest har nått en ny nivå...

...I mina ögon. Kanske borde det stå huvud? Hur som helst har jag inte varit med om något liknande. Det är tur att jag har saker att göra idag, så att man inte behöver gå och nöta på allt i huvudet.

En dag som denna skulle jag behöva.

Tja, hon är väl lite rockig hon med...

Praktikdag nr 2 gick mycket bättre, vilket jag också fick höra från kunderna. En skulle minnsan bestämt ha mig nästa gång han kom förbi. Det var roligt att höra. Idag har det varit en lång dag, 8.17, men fan va kul vi har haft. Tårara har runnit av allt skratt. Vi gick igenom sittandes massage, vilket jag vill påpeka är otroligt underskattat! Det är otroligt vad man kan göra med sina händer och en stol. Imorgon är det redan fredag, veckorna går som sagt ruskigt fort. Det ska bli skönt att vila upp sig lite. Men ska nog försöka f in någon att massera så att jag kommer igång med dom 5 som ska vara klara om 2 veckor. Så om någon har tid får ni väldigt gärna hojta till.

Förhoppningsvis kommer jag ha något lite roligare att berätta efter helgens händelser. Den här stackars bloggen känner sig väldigt tråkig för tillfället. Men vad ska jag göra? Händer det inte så mycket blir det väldigt lite material att skriva om. Så ni får ursäkta mig och bloggen.

Nu ska jag käka!

Snusen seglar i svalget, nice

Praktiken gick helt okej faktiskt, men var lite för nervös tror jag. Imorgon blir det nog bättre. Provet gick också bra, var dock 3 poäng från mvg vilket kändes lite surt. Efter som att det var ett slarvfel som gjorde att jag inte fick mvg... Piss var vad jag sa, men är ganska nöjd i alla fall.

För några minuter sedan svalde jag en av dom två snusen jag hade i munnen. Mums tänker ni säkert, jag vet! Det var icke frivilligt kan jag ju ta och tala om... Läste som vanligt ett inlägg i Heddas blogg och började SOM VANLIGT att skratta. Skratta väldigt mycket! Efter som att jag hade två snus under var sin sida av läppen så fans det inte så mycket plats, så den gled ner i halsen och sedan seglade den vidare ner i magen. Skrattat fortsatte en bra stund efter det. Nu mår jag dock lite illa. En ny och trevlig upplevelse.

Imorgon är det mer praktik. Börjar 15.00 och sluter 19.00. Trevligt med sovmorgon må jag säga! Men jag är förfärligt trött redan nu så lär väl somna som en sten snart.

Måndag

Anatomiprovet gick helt okej tror jag. Hoppas jag. Imorgon börjar praktiken och jag är så jävla nervös. Hur ska detta gå?! Så ett litet officiellt meddelande, efter som att det bara är mina kära vänner som läser detta, Helt seriöst så behöver jag någon att träna på under denna vecka. Nu handlar det ju dock inte om att ni ska vilja, eller jo det är klart, men ni måste ju ha tid också. Så hör av er om ni kan. Tack!

Vad mer? Jag dreglade ner en bänk idag när jag fick ansiktsmassage. Det var lite kul. Det var verkligen en liten pöl, men till mitt försvar så sov jag som en sten. Man blir väldigt avslappnad på ett väldigt speciellt sätt när man blir masserad i ansiktet.

Tillslut tänkte jag slänga upp lite Umeå-bilder. Jag vet att det inte har något överhuvud taget med inlägget i sig att göra, men jag orkar inte göra två olika inlägg.

Idag är ingen vanlig dag...

...För idag är det Fannys födelsedag. Och jag vet knappt var jag ska börja. Den här kvinnan har gjort mer för mig än vad jag någonsin kommer kunna beskriva. Det var för ungefär 2 år jag insåg det. Att vi aldrig kommer försvinna från varandra. Det var bara en känsla jag fick. Jag gick och sa den högt för att vara säker. Jag insåg att ett liv utan Fanny skulle kännas så jävla konstigt och tomt. Varför jag insåg det var för att vi inte hade hörts på ett tag. När jag väl ringde så var det inget konstigt. Vi tog igen allt och så bestämde vi att vi skulle ses. Punkt slut. Jag la på och insåg det. Det var så enkelt. Det beror antagligen på att vi är så säkra i varandra, vi vet var vi har varandra och vi har gått igenom helt otroliga saker. Bra som dåliga. Vi har bråkat, vi har bott med varandra så långa perioder att vi tillslut nästan såg på varandra som syskon. Jag har känt henne i 10 år och jag undrar ibland om jag hade lyckats komma igenom dessa 10 år utan henne. Det är något jag ibland kan sitta och fundera över och då kommer en annan känsla, jag inser att jag älskar Fanny så mycket att jag får ont i magen. En väldigt speciell ont i magen.

Jag skulle göra allt för dig och jag hoppas att dina 3 coola kompisar och din awsomea pojkvän gjorde så att du fick en oförglömlig natt igår. Jag tror att vi lyckades. Du är värd det bästa och inget annat.
Efter som att vi började umgås under det underbara året 2000 så finns inte så mycket digitala bilder från den tiden. Har dom i stora pärmar. När tekniken väl hann i kapp oss var den ganska så rutten som ni ser... Och inte nog med det. Vi har fan inte en enda bild där vi båda är nöjda. Så jag drog ihop lite olika bilder som väldigt tydligt beskriver sina unika historier...

Yesterday

Igår åkte jag till restaurangen missisipi på söder. Där mötte jag upp Jocke och i princip hela Fannys släkt. Många av dom har jag ju självklart träffat hur många gånger om helst, bland annat hennes farföräldrar. Men hennes farmor tittade mycket länge på mig och till slut säger jag; Hej, det är jag, Tove! Hon höll på att svimma, och farsgubben skrattade och sa: Men Tove!!! Är det verkligen du. Vad stor du har blivit, och så fick jag mig en kram. Det var hur som helst kul att träffa alla. När Fanny äntligen hade änländt och halva herrskapet höll på att dö av hunger högg vi in på maten som var otroligt god! Dock var servitrisen en bitch, men det talade Adriana om för henne med mycket tydliga ord när vi skulle gå. Det var väldigt kul.

Efter det drog vi till koh phangan. Inte hela släkten alltså, men mamma och pappa till Fanny hänkade vilket var trevligt. Det var länge sedan jag verkligen hängde med någon av dom. Men gamlingarna orkade inte längre än till halv 12 så å drog dom. Det var massa människor där, bland annat Ida, bobo och norrland. Och självklart Kim, Jocke, jag och Adriana. När dom stängde var meningen att vi först skulle dra vidare. Jag själv körde på en nykter kväll. Jag drack 1 öl. Så jag brydde mig inte så där jättemycket om var vi skulle. Folk hade hur som helst olika förslag och då bestämde vi oss för att diskutera det med lite mat i handen på Donken. Efter som att jag inte hade druckit någon alkohol var jag inte särskilt hungrig efter den enorma middagen några timar tidigare. Men det var resten av befolkningen. Den enda jag inte blev chockad över hu mycket den kunde få i sig var Adriana. För henne har jag sett äta. Men till och med kim fick i sig störda mängder. Så alla blev lite trötta efter middagen och då bestämde vi oss helt enkelt för att dra hem.

Jag, Jocke, Fanny, Kim, Adriana och hennes snubbe drog hem till Jocke. Vi var med och livets bästa tunnelbaneresa. 1 station, men skit samma, har aldrig varit med om en roligare åkning. Det stod ett live-band i tuben och fan vad vi hoppade och dansade. Vi drog fan igång HELA vagnen. Efter den vanliga diskussionen om vem som ska få den "lila Bebisen" (det bästa täcket) hemma hos jocke var vi hemma. Självklart befann diskussionen mellan Kim och Adriana. Adriana vann, of course. Så hon och Tom sov på golvet i vardagsrummet med den lila bebisen och jag och Kim sov i den kungliga sängen med något annat täcke. Lika skönt som alltid.

Morgon. Dödligt trött. Fixa klart för att kunna gå och sjunga för Fannay. Tog typ 18 men blev otroligt fint. Hon blev jätteglad. Jag åt halva tårtan efter som att jag inte hade nattkäkat. Den var awsome. Sedan masserade jag Adriana och sen var jag tvungen att dra hem för att plugga till anatomiprovet imorgon. Det var en jättebra natt i alla fall. Fanny var värd den. Fast hon har lite svårt att tro på det...

Bilderna från igår ligger inte ute än och jag hade ingen kamera jag kunde ta med. Så dom kommer väl i sinom tid.

The kid who's on the top of the mountain

Jag mår inte så finfint. Försöker plugga lite men min hjärna är som rotmos, tror fan inte att det är så mycket som fastnar. Gårdagen var väldigt trevlig tyckte jag. Men att springa runt i gamla stan och bråka om vart man ska är inte min grej.

Vi började på ojojoj, viket var ett väldigt trevligt ställe må jag säga! Dit kan jag gärna gå tillbaka. Prefekt att föra på. Sedan kom det där jävla tjafset om var man skulle. Men efter mycket om och men kom vi till Harrys vid halv 2. Jag, Jenny, Hedda, Philipa och några companjeros till dom, (Har inte den blekaste om hur man stavar companjeros).

Sedan åkte jag och Jenny hem till Jenny för att sova. Med läppstift i halva ansiktet. Jävlar vad trött jag var. Fasansfullt. Somnade TROTS att ormjäveln låg och sov i samma rum. Vaknade med en huvudvärk som inte var nådig. Jenny fixade sig för jobb och jag satt och pratade med hennes mor.

Ikväll är det överraskningsmiddag för Fanny på söder. Peppa tror jag stället heter. Så jag ska väl försöka trycka in lite mer information i huvudet och sedan fixa mig och dra.

Hedda är en kung. Ville bara säga det. Nerver av stål. Hon har förövrigt alla bilder från kvällen, så jag får vänta lite med att lägga upp dom här.

Jag avlider

Coolt som fan

Jag har varit och handlat massagebänken med pappa, handlat mat, varit lite låg, fått marabou och hämtat mamma från Bromma flygplats. Allt detta på någon timma. Dock var det ju så att jag skulle plugga på denna timma... Nu är jag förfärligt trött så ligger mest och bläddrar och inser att jag inte kommer få in så mycket. Vilket gör mig lite arg. Kan bero på att rekyleffekten börjar tillta.

Hur som så har jag nog varit med om den coolaste saken i mitt liv. Eller, jag har inte upplevt den eller varit med om den. Snarare så har jag bevittnat den. Hans Axelson är både grundare och rektor för skolan jag går på. Han har verkligen varit runt hela jorden och prövat på större delen av den alternativmedicin som existerar. Jag tycker att det mesta är lite för mycket humbugg, men jag säger inte att något är dåligt eller falskt. För man vet ju inte vad som kommer ske i framtiden. Hur som helst så visade han en metod som heter rosenmetoden. Det är asjobbigt att förklara så jag gör det lite kort:

Har man något man inte orkar tänka på eller bara förtränger kan det bli så att det hamnar i det undermedvetna och det undermedvetna i sin tur skapar då en spänning i kroppen. Har man "tur" eller vad man ska kalla det så påverkas man inte av denna spänning. Men lika gärna kan du få ont i tex. axeln. Ont eller inte, går du till en person som kan utöva den här metoden så kommer han eller hon till slut hitta denna punkt och försöka att lösa upp den. Detta leder till att du löser upp "känslan" i spänningen och den kommer ta sig ut. Och då kan ni kanske tänka er vad som händer. Vissa börjar gråta, andra skratta, vissa får fruktansvärt svårt att andas osv. Det kan speglas hur som helst.

Tjejen som Hans Axelson visade rosenmetoden på idag började böla. Inte var det lite tårar. Det sjuka var att han knappt rörde henne såg det ut som. Rosenmetoden handlar inte om massage, utan om ett mycket lätt tryck på just den där lilla punkten med fingrarna. Han satt i kanske en kvart och petade lite på henne, sedan började hon andas konstigt och sedan hörde man snyftningar och sedan sprutade tårarna. Hon låg på en massagebänk med ansiktet neråt, så man såg inte så mycket. Tack och lov. Ni som känner mig vet att jag blir fruktansvärt obekväm när männsikor gråter. När det är folk jag känner bra har jag på senare år lärt mig att hantera det på ett betydligt mycket bättre sätt och jag tycker inte att det är särskilt jobbigt längre. Men är det en människa jag knappt har utfört en längre diskussion med blir det fasansfullt. Dom flesta gick självklart fram och klappade tjejen och sa några fina ord. Alltså när hon var påklädd och hade lugnat sig lite. Själv stod jag stel som en pinne och tycket allt var skitjobbigt... Jag kan inte göra ett sådant intrång i en annan människas liv. Inte fan vet jag vad som fick henne att börja gråta. Tänk om man säger något helt galet liksom? Det är så jag ser på det! Tycker att människor som kan hantera såna situationer i alla lägen är otroliga! Ville bara tillägga det.

Hur som helst så var det en helt otrolig händelse att få se. Som sagt, jättesvårt att förklara, men det var häftigt. Kan visa lite mer med er jag träffar om ni har lust.

Nu är jag aptrött. ska se på lite Friends och sedan sova som en sten. Godnatt!


BARA FÖR ATT JAG KAN LADDA UPP BILDER IGEN!!! TJOHO! Och för att jag är aptrött förstås...

Lättad

Det hände en till sak denna dag! Jag har hittat en hur bra massagebänk som helst, för ett stört bra pris dessutom. Jag var lite orolig att jag inte skulle hinna öva innan praktiken, men nu kan jag ju det. Människor är det ju inte så svårt att hitta. Så det är en stor lättnad! Bänken kommer imorgon, så jag ska tvångsmosa Johannes. Hohi!

Acetabulum

Veckorna går förfärligt fort. Imorgon är det torsdag och sen fredag! Det betyder helg, som ni nog vet. På måndag har jag anatomiprov, men känner mig ganska så lugn. Faktiskt så har jag ganska så bra koll, får hoppas att det stämmer. Några saker behöver definitivt poleras, men det är ju ett par dagar kvar.

På tisdag har jag praktik på 4 kunder som har betalat för den behandling jag ska ge dom. Det känns inte lika lugnt... Är ganska så panikslagen kan man minst sagt säga. Men i helgen kommer min bänk och då ska jag öva som en besatt! Jag menar, tänk om man glömmer ett grepp! Jag vet att dom inte vet vad som ska komma, men i alla fall. Blir jag för stressad gör jag allt flummigt och då kan jag lova att dom inte kommer få valuta för sina pengar. Så jag ska inte bli stressad.

Vad finns det mer att säga om mitt mycket intressanta liv mån tro? Jag blödde stört mycket näsblod för någon timme sedan. Tycker att det är lika kul varje gång! Och ja, jag är seriös.

Rubriken är ett ord jag försöker lära mig, men det vill liksom inte fastna. Skriver det överallt när jag kommer på det! Det börjar fungera... Om ni vill veta så är det "skålen" som lårbenets huvud ligger i. Dom två gör så att vi får kulleden articulatio
coxae, alltså den som gör att vi kan röra låret.

Det var allt för dag, kul va???