Coolt som fan

Jag har varit och handlat massagebänken med pappa, handlat mat, varit lite låg, fått marabou och hämtat mamma från Bromma flygplats. Allt detta på någon timma. Dock var det ju så att jag skulle plugga på denna timma... Nu är jag förfärligt trött så ligger mest och bläddrar och inser att jag inte kommer få in så mycket. Vilket gör mig lite arg. Kan bero på att rekyleffekten börjar tillta.

Hur som så har jag nog varit med om den coolaste saken i mitt liv. Eller, jag har inte upplevt den eller varit med om den. Snarare så har jag bevittnat den. Hans Axelson är både grundare och rektor för skolan jag går på. Han har verkligen varit runt hela jorden och prövat på större delen av den alternativmedicin som existerar. Jag tycker att det mesta är lite för mycket humbugg, men jag säger inte att något är dåligt eller falskt. För man vet ju inte vad som kommer ske i framtiden. Hur som helst så visade han en metod som heter rosenmetoden. Det är asjobbigt att förklara så jag gör det lite kort:

Har man något man inte orkar tänka på eller bara förtränger kan det bli så att det hamnar i det undermedvetna och det undermedvetna i sin tur skapar då en spänning i kroppen. Har man "tur" eller vad man ska kalla det så påverkas man inte av denna spänning. Men lika gärna kan du få ont i tex. axeln. Ont eller inte, går du till en person som kan utöva den här metoden så kommer han eller hon till slut hitta denna punkt och försöka att lösa upp den. Detta leder till att du löser upp "känslan" i spänningen och den kommer ta sig ut. Och då kan ni kanske tänka er vad som händer. Vissa börjar gråta, andra skratta, vissa får fruktansvärt svårt att andas osv. Det kan speglas hur som helst.

Tjejen som Hans Axelson visade rosenmetoden på idag började böla. Inte var det lite tårar. Det sjuka var att han knappt rörde henne såg det ut som. Rosenmetoden handlar inte om massage, utan om ett mycket lätt tryck på just den där lilla punkten med fingrarna. Han satt i kanske en kvart och petade lite på henne, sedan började hon andas konstigt och sedan hörde man snyftningar och sedan sprutade tårarna. Hon låg på en massagebänk med ansiktet neråt, så man såg inte så mycket. Tack och lov. Ni som känner mig vet att jag blir fruktansvärt obekväm när männsikor gråter. När det är folk jag känner bra har jag på senare år lärt mig att hantera det på ett betydligt mycket bättre sätt och jag tycker inte att det är särskilt jobbigt längre. Men är det en människa jag knappt har utfört en längre diskussion med blir det fasansfullt. Dom flesta gick självklart fram och klappade tjejen och sa några fina ord. Alltså när hon var påklädd och hade lugnat sig lite. Själv stod jag stel som en pinne och tycket allt var skitjobbigt... Jag kan inte göra ett sådant intrång i en annan människas liv. Inte fan vet jag vad som fick henne att börja gråta. Tänk om man säger något helt galet liksom? Det är så jag ser på det! Tycker att människor som kan hantera såna situationer i alla lägen är otroliga! Ville bara tillägga det.

Hur som helst så var det en helt otrolig händelse att få se. Som sagt, jättesvårt att förklara, men det var häftigt. Kan visa lite mer med er jag träffar om ni har lust.

Nu är jag aptrött. ska se på lite Friends och sedan sova som en sten. Godnatt!


BARA FÖR ATT JAG KAN LADDA UPP BILDER IGEN!!! TJOHO! Och för att jag är aptrött förstås...